”Jag är inte gammal, jag har bara levt jäkligt länge” säger en av våra mest folkkära artister Lill-Babs, när hon för ett par år sedan jubileumsturnerade efter 60 år på scenen.
Vad hon då egentligen sätter fingret på är att det faktiskt finns två sätt att se på ålder.
”Jag är inte gammal, jag har bara levt jäkligt länge” säger en av våra mest folkkära artister Lill-Babs, när hon för ett par år sedan jubileumsturnerade efter 60 år på scenen.
Vad hon då egentligen sätter fingret på är att det faktiskt finns två sätt att se på ålder.
Kalenderår, det vill säga hur länge vi levt här på jorden, är den enhet vi normalt använder för att mäta ålder. Detta kallas för kronologisk ålder och Lill-Babs kronologiska ålder är 78 år. Men när hon säger att hon inte är gammal så syftar hon egentligen på sin biologiska ålder som vi kan säga är vår faktiska eller ”rätta” ålder.
Åldrandet är en process som pågår i kroppen hela livet genom gradvisa förändringar i organen, som i takt med att åren går gör att funktionen i dessa försämras. Den biologiska åldern är ett mått på hur långt man har kommit i denna process, alltså hur mycket man har åldrats.
Hur gärna vi än skulle vilja så kan vi inte stoppa denna åldrandeprocess, för den hör livet till. Men vad många inte är medvetna om är vilka möjligheter vi faktiskt har att påverka hastigheten av processen och därmed hur snabbt vi åldras. Ibland hör vi att en viss person är ”så ung för sin ålder”. Detta är alltså inte bara något man säger utan man kan biologiskt vara ganska många år yngre än man är kronologiskt.
Att vi alla har olika biologiska åldringsklockor har man känt till länge och det har också funnits metoder för att mäta den biologiska åldern. 2015 publicerades en intressant forskningsrapport där man följt ca 1000 personer på Nya Zeeland från de föddes fram till idag då de är 30-40 årsåldern. I studien lyckades man identifiera ett 20-tal biologiska markörer som går att kontrollera. Därigenom kan man numera då inte enbart fastställa en biologisk ålder, utan även mäta hastigheten på åldrandet. Där kan man se att skillnaderna börjar bli förvånansvärt stora redan i 20-årsåldern.
Åldrandeprocessen sätter alltså igång långt innan vi når vår kronologiska ålderdom. Vad som var särskilt anmärkningsvärt i studien var när man tittade på de som hunnit bli 38 år. Där varierade den biologiska åldern från 30 till över 60 år. Det visade sig att mellan 26 -38 kalenderår hade vissa tredubblat sin ålder, medan andra nästan hade föryngrats under samma period!
Så även om det för vissa kan tyckas som skrämmande nyheter, så finns det som tur är alltså hopp. Idag vet vi nämligen väldigt mycket om hur man kan påverka sin biologiska ålder. Det är exempelvis tydligt att träning gör så att den biologiska klockan går långsammare och effekten blir inte bara att man kan förlänga livet, utan också få en högre livskvalitet. Det finns studier som pekar på att våra gener endast skulle ligga bakom max en femtedel av åldrandet, medan resten då skulle beror på livsstilen. Stämmer detta kan alltså många genom träning, men även andra livsstilsförändringar, inte bara bromsa den biologiska klockans hastighet, utan till och med få den att gå baklänges.
Detta innebär ju i princip att man till viss del faktiskt kan föryngra sig!
Är det inte fantastiskt?